গীতা – অধ্যায় ১৭ – শ্লোক ২১

গীতা – অধ্যায় ১৭ – শ্লোক ২১

য়ত্তু প্রত্যুপকারার্থং ফলমুদ্দিশ্য বা পুনঃ ।
দীয়তে চ পরিক্লিষ্টং তদ্দানং রাজসং স্মৃতম্ ॥ ১৭-২১॥

য়ত্ = that which
তু = but
প্রত্যুপকারার্থং = for the sake of getting some return
ফলং = a result
উদ্দিশ্য = desiring
বা = or
পুনঃ = again
দীয়তে = is given
চ = also
পরিক্লিষ্টং = grudgingly
তত্ = that
দানং = charity
রাজসং = in the mode of passion
স্মৃতং = is understood to be.